Hallå, hej!

Detta är mitt första inlägg. Har länge funderat på att börja blogga, men inte om allt, utan om något specifikt, så när jag på måndagen fick min diagnos, såg jag chansen.

Jag kan börja med lite bakgrund. För en tid sen, vad kan det vara, kanske 10 månader sedan, började jag plötsligt få en massa konstiga symtom. Ansiktet domnade, jag fick dubbelsyn, pratet blev konstigt, benen bar inte, orken bara försvann, jag blev dödstrött på några sekunder och hungern kom på som stora hus. Jag förstod ingenting, före jag en natt när jag blev riktigt, riktigt dålig, ringde pappa, som bad mig mäta blodsockret på en gång. 1,8. Skoven kom allt oftare och varje gång var sockret lågt, mellan 1,2 och 2,3 ungefär. Jag sökte mig till företagshälsovården, som remitterade mig vidare till Mejlans...

För en månad sedan blev jag kallad till Mejlans för b-gluc och insulinkoll... De tog blodprov när jag var fastande, sedan fick jag äta morgonmål och så tog de blodprov 30 min efter det, 1 timme efteråt, 2 timmar efteråt, 2,5 och 3 timmar efteråt... På måndagen fick jag svaret av läkaren jag träffade...

Min kropp, eller rättare sagt bukspottskörteln, utsöndrar sjukliga mängder insulin när jag äter, speciellt då minsta lilla sött kommer in i min mun. Så sjukliga mängder, så att överläkaren på Endokrinologiska avdelningen sällan skådat såna värden och så sjukliga mängder så att det är helt otroligt att jag ännu aldrig blivit medvetslös. Detta faller in under kategorin "diabetes", trots att det inte är samma sak. Men hos en diabetesskötare måste jag börja gå. Dessutom är min ända "räddning", en sträng Insulindiabetes-kost, med "mat" varannan timme. Resten av livet. Mediciner finns, ifall detta inte skulle hjälpa, men eftersom detta är en ovanlig sjukdom, så är medicinerna som finns idag väldigt dåliga. Så nu hänger allt på kosten, en stor förändring i mitt liv kan jag berätta. Jag som alltid ätit ett huvudmål mat om dagen och eventuellt något smått där imellan, måste nu börja äta tre huvudmål + mellanmål varannan timme. Detta kan gå bara jag kämpar. Värre är det dock med Batteryn. Jag är batteryberoende. Bara tanken på att aldrig mera få dricka en battery eller någon slags dricka gör mig gråtfärdig. Men jag ska klara det. När läkaren sade: "Till skillnad från diabetikerna får du ALDRIG fuska med sockret, det får absolut inte komma något sött in i din mun mer, om du inte vill bli medvetslös", så var det bara Battery som simmade runt i hjärnan. Men inga sura miner här inte. Detr är bara att vänja sig att planera sin dag och sina måltider. Det går, jag har viljan!

Nu tänker ni dock säkert, Jaha? Så vad ska hon börja blogga om? Jo, livet utan socker, en massa hälsosamma mattips och recept, mellanmål och självklart, det ni vill såklart! Så tipsa på ni :)

/Jenna